Kunde jag vrida tiden tillbaka

Jag gråter för dig, för mig, 
för allt vi sa var vårt
 jag gråter för dig, för mig, för att inget är självklart och mycket svårt
 jag gråter över det fina, det enkla och allt som var rent
 jag gråter för nu är allt skitigt och kanske också försent
 kunde jag vrida tiden tillbaka
 om det stod i min makt
 då gjorde jag så mycket ogjort
 och än mera osagt

 Men det som är gjort är gjort, det kan aldrig försvinna och dö
 så mycket kan växa sig stort om du så planterar det minsta frö
 mina ord var få men onda och djupt in i dig slog de rot
 jag gråter för nu förstår jag att det som är gjort är gjort
 kunde jag vrida tiden tillbaka
 om det stod i min makt
 då gjorde jag så mycket ogjort
 och än mera osagt